Nyheter för AE Endurance Riding

Nyheter för AE Endurance Riding

Karlshamnsritten och Castiglione de Lago

Nyheter 2012Posted by aeenduranceriding Fri, May 22, 2015 16:38:37

Hej!

Nu var det ett tag sedan igen men jag har haft tre mycket intensiva veckor, som jag ska försöka dela med mig lite av här om jag kommer ihåg allt… ;)



På sista april var jag tillsammans med ett gäng andra på Arlanda där vi blev lite uppdaterade om läget i vår sport. När ändå flera landslagsryttare var på plats så stannade vi i Uppsala för att fira Valborg. Jättekul att göra något annat tillsammans än att konkurrera ute på tävlingsbanorna.

Jag, Frida Ekström och Maria Hagman Eriksson

Jag var säkert hemma i 30 min, så jag hann gott och väl packa en ny väska :)

Morgonen efter var det en snabb färd hem till Bjursås igen för att hämta Nadim och gänget för att sedan resa till Karlshamn. Tack och lov skulle vi bara till Växjö och övernatta där. När vi kommer fram så är grillen igång, fantastiskt!

Oj, det gick lite fort... Vi testar en till bild.

Världens sötaste Bella
Emma och Nadim startar sin första tävlingsklass!

Efter natten i Växjö så beger vi oss på morgonen till Karlshamn och Emma ska nu äntligen få genomföra sin första tävlingsklass tillsammans med Nadim. Resan hade gått hur bra som helst och Nadim betedde sig som om han inte gjort annat fast det var första långa resan. Det är så skönt med hästar som bara funkar! Tävlingen gick enligt plan, de genomförde ett fint lopp tillsammans och var pigga och glada i mål. Det som var helt över förväntan var Nadims väldigt låga puls, han hade endast 46 utan någon kylning. Jättekul med så bra återhämtning!

Två duktiga tjejer rider över mållinjen, båda med ett godkänt resultat!

Emma och Sigge myser under duntäcket i baksätet hela vägen hem:)


Söndag och tillbaka i Bjursås, dags för lite dressyrträning. Jag har två nya medryttare i stallet, Ida började för någon månad sedan och har verkligen visat framfötterna. Sedan började också hennes syster Anna som är väldigt duktig på dressyr. Perfekt med lite förstärkning till mina och Helenes söndagspass!

Jalla, livet är lite för kort för att sova bort...

Jag fick ett par dagars träning hemma innan det var dags för avresa till Italien. Onsdagen som var min resdag var en väääääldigt lång dag…. Jag vet tvungen att fixa lite träning innan jag körde iväg mot Sthlm så jag var uppe 03.30 för att lasta och åka mot Leksand. Tyvärr var det regn och svinkallt men vad gör man, det är bara att välja att tänka på något annat. Kanske, hmm… Att jag kommer att spendera resten av veckan i 25 grader och sol. Runt lunch lämnade jag Sigge i Vika och sedan blev det full fart mot Stockholm. Ett litet stop hos faster och sen blev det perfekt tid till boarding! Flygresan är det väl ingen idé att skriva om längre… Sedan Verona förra året så har det varit strul med varje resa, spelar ingen roll om det är jag eller någon annan som bokar. Det måste vila en förbannelse över mitt resande, flyg aldrig tillsammans med mig, det kan omöjligt göras prickfritt! Just efter att jag landat i Rom så stängdes hela terminal 3 och motorvägen dit pga någon brand på en restaurang där inne.

Start och mål
Hmm Italiensk packning....
Inga konstigheter alls, fodertillskott och mineraler. Ett finger till frukost och två till kvällen, helt perfekt...
Boendet var supermysigt, som ett minihotell ute på landet med en egen restaurang. Fantastiskt god mat och dryck såklart. Stommen till mitt rum var original från 1600 talet.

Dagen efter reste jag till Perugia och Castilgione de Lago tillsammans med Erica och Marco. Väl framme kom vi till en riktigt stor och välorganiserad tävlingsplats, verkligen otroligt vackert. Dock gillade jag inte banan, den var väldigt tuff både backig och ett mycket hårt och halt underlag.

Marco har siktet inne på förstaplatsen!

Freedom Endurance Team, hästar med ryttare.
Lunch the enduranceway


På fredagen anlände resten av teamet och alla hästarna. Jag skulle rida två hästar, 90km på lördagen med Quaissa del Ma och 120km på söndagen med Gardu Pintu. Gardu är en erfaren häst som har genomfört de fyra senaste stora mästerskapen och gick även President Cup i Abu Dhabi 2012.

Quaissa del Ma

Jag och Alessandro står redo inför start!

Det var verkligen roligt att rida Quaissa, hon är ju syster till superhästen som jag red i Verona förra året. Dock var hon väldigt svårriden och att ta kylflaskor på första sträckan var nästan omöjligt. Jag kunde liksom inte släppa greppet som jag hade i tygeln. Hon var smidig som en katt så det gällde att hänga med i alla olika kast, men min bestämda åsikt är att det är de svåra hästarna som till slut blir champions.

Smidig och snabb häst

Ut på andra sträckan hade vi 15 min upp till täten! Det varma vädret och den kuperade banan gjorde att täten var tvungen att dra ner lite på hastigheten. Vi låg 5 min efter in i grind och efter inpulsningen hade vi plötsligt 2 min ner till tvåan, som var från vårt team. Jag hade Alessandro med mig hela loppet då han inte har lika mycket erfarenhet av att lägga upp de snabba loppen. Marcello var väl ganska nöjd med att ha oss båda i spets inför sista sträckan… ;) Tyvärr fick vi bryta i re ex innan sista sträckan pga lite muskeltrötthet. Tyvärr är det sådant som händer ibland, dock lite tråkigt då det var väldigt längesedan jag fick bryta ett lopp. Bara att ladda om och förbereda nästa häst till dagen efter.


Gardu Pintu blir snygg inför tävlingen

Målet denna dag var ungefär topp 5 men eftersom det hade varit en tuff helg så ville vi ta det säkert och bra. Gardu Pintu gick bra hela dagen och vi låg nog kring topp 5 – 10 första delen av loppet.


Ut på sista så var det lite utspritt, jag gick ut som trea och hade någon minut upp till Fausto som jag ridit med hela dagen. Efter kanske 5 km var jag ikapp och fick dra det hela.

Även om jag tyckte att banan var tuff så var den väldigt vacker på många ställen.

Han hade en fin häst men som inte hade psyket med sig riktigt, eller om det var han som gjorde det jag vet inte. Jag gillar inte när man skyller på hästen, det är alltid den som sitter på som styr både psyke och hur man bibehåller den fysiska formen. Det handlar bara om att lista ut exakt hur man ska göra med varje unika individ. Hur som helst var det ”avtalat” att det inte skulle bli någon slutspurt utan vi skulle rida i mål tillsammans, om inte så skulle jag rida ifrån honom redan när det var 1 mil kvar. Jag drog runt honom den sista biten då min häst verkligen var fin och när vi kom till upploppet drar Fausto i full fart, korsar mållinjen (som tvåa) med armarna i luften likt ett VM guld. Jag gör allt jag kan för att bromsa min häst då jag såklart följer ridorder.
It the boss is happy, I´m happy! :)

Chiara släpper lös sitt italienska temperament och det blir väldigt stimmigt, jag kan garantera att alla på hela tävlingsplatsen vet nu hur det hela gick till. För mig spelar det verkligen ingen roll om jag kom tvåa eller trea på den tävlingen, huvudsaken är att man vet själv vad man har för kapacitet i hästen och att det blev ett bra lopp. Det som jag däremot inte uppskattade var att han ljög för mitt team om att vi hade en egen uppgörelse inför spurten och att jag var helt okej med att han red iväg på det viset. Marcello är typ min andra ”pappa”, jag tror inte Fausto har så mycket för att hitta på puckade stories! Italian old ”gentleman” vs Swedish ”young” girl 1-0. Passa på att njuta det bjuder jag på!


Resan avslutades även i Rom och där firade vi med min favorit ”Pizza con funghi”. Måndag morgon flög jag hem (såklart inklusive strul med flygen, aldrig mer KLM). Sedan hade jag tisdagen på mig att packa om, visa häst för försäljning, hovslageren och all annan logistik som skall fixas. Onsdag morgon styrde jag och Ida mot Skåne och årets SM. Allt om detta kommer i nästa inlägg, förmodligen imorgon. Håll tillgodo ;)