Nyheter för AE Endurance Riding

Nyheter för AE Endurance Riding

Tyskland, nytt samarbete, DT sportens pris och lite träning

Nyheter 2012Posted by aeenduranceriding Mon, September 08, 2014 00:34:59

Om du siktar mot stjärnorna så kanske du når trädtopparna iaf ;)

Först och främst skulle jag vilja berätta om mitt nya samarbete. Jag är jätteglad för att Nikar Fordonsservice AB vill vara med på min ryttarsatsning. Nikar servar och reparerar personbilar som tunga fordon på deras verkstad i Värmland. Stort tack till Nikar Fordonsservice AB!

I måndags ringde nyhetschefen på DT och berättade att jag skulle få DT sportens pris ”Månadens Dalahäst”. Jättekul och lite överraskande eftersom jag inte hade koll på att priset fanns. Det är såklart lite extra roligt när DT ringer och det inte handlar om en vanlig intervju, utan att jag skall få ett pris. Det var en mycket fin glashäst och ett presentkort på Norells Hästshop, det satt ju inte fel direkt. J Det är en jury som utser vinnaren och jag hade fått en väldigt fin motivering:

"Juryn för Månadens Dalahäst vill tilldela augusti månads utmärkelse till distansryttaren Annelie Eriksson med motiveringen att hon med stort engagemang kombinerar sin egen professionella elitsatsning med en vilja att sprida kunskap och intresse för sin ridsportgren till nya utövare."

Louise Tysklind, Totta Wikström, Lars Lindh

Här finns länken till hela intervjun: https://www.dt.se/sport/ridsport/distansryttare-far-dt-sportens-pris

I tisdags kom nyhetschefen och en journalist hem till mig och överlämnade priset. Vi skulle ta några bilder och jag tänkte att jag tar väl med Deres, han har ju snyggast färg så han brukar vara bildskön. Men det jag inte tänkte på var att Kingen stod kvar i stallet och tittade ut på det hela. Efter en stund började han till och men gnägga. Hästar är inte så dumma som man kanske tror utan de förstår verkligen när de är i centrum. De flesta, iaf de jag har, älskar att få så mycket uppmärksamhet som möjligt. Kingen har väl varit lite i skymundan eftersom jag har haft ett uppehåll från de största tävlingarna, men nu är det äntligen hans tur att springa in i det packade släpet igen. Om han själv får bestämma så springer han verkligen in med spetsade öron. Nu i september åker vi till Polen för att försöka fixa EM-kvalet till nästa år. Jag kommer att rida Kingen, men med har jag även Deres som skall debutera på sin internationella 120km. Jag har lånat in en duktig ryttare från Värmland nämligen Caroline Pont som skall rida honom där.

Lite promenad vid ett rastställe i Tyskland

Nu till Tyskland! Det är väl verkligen på tiden att skriva lite om den tävlingen.


Jag, Petra och Ola åkte ner till Skåne där vi övernattade och plockade upp Kerstin och Jenna. Resan ner till Tyskland gick faktiskt väldigt bra, Shajen reser fint utan problem. Det enda man kan klaga lite på var väl att vi fick köa 2 timmar genom Hamburg men det är ju så det är att bila i Tyskland. Nu när vi reser till Polen så kommer vi istället att nattköra för att slippa köer.

Det här med att ta kort alltså... Inte Shajens favorituppgift direkt!
Jenna försöker styra upp fotograferingen, där ska vi stå. Vi ville få med de enormt fina byggnaderna i bakgrunden, men som vanligt blir det inte lika bra på bild...

Jag, Shajen och mina grymma brudar!

Väl framme på tävlingsplatsen möts vi av två väldigt trevliga damer som har hand om stallet. Det gör så mycket med trevliga funktionärer, allt blir väldigt lätt då. Alla förberedelser flyter på som vanligt, hästen mår bra och teamet fixar allt inför kommande tävling. Vi hade räknat med att det skulle vara en hård och väldigt kuperad bana, men det blev ändå mer än vad jag hade förväntat mig och en riktig utmaning.

Förbesiktningen dagen innan tävlingen

Starten gick och hästarna var pigga och laddade. Tempot var ganska lågt genom hela tävlingen pga den extremt kuperade terrängen. Men för min del så var det högre den första halvan av tävlingen. Man vill ju helst att man ska kunna öka lite för varje sträcka, då har man liksom lagt upp loppet riktigt bra. Men ibland ger olika omständigheter olika förutsättningar. Vi gick i en klunga de tre första etapperna sedan inför fjärde så kände jag att jag ville släppa den gruppen, det gick lite snabbare än min plan. Vi blev då tyvärr själva de 7 sista milen vilket inte är något drömläge när man debuterar en häst. Men trots det så är jag extremt imponerad av Shajen! Han har verkligen ändrats extremt mycket mentalt på det senaste året. Man kan verkligen göra mycket både fysiskt och mentalt hos en häst med en träning som passar just den individen. För det är ju så att alla hästar är individer även om man har en grundtanke med träningen för alla.

Men Petra, vad är det som händer här egentligen?? Söt tjej!!!


Service ute på banan, full fart med ett effektivt team!
Om man får skryta lite över mitt duktiga serviceteam så fick jag nog mer än dubbelt så mycket langning. Man måste göra allt man kan för att underlätta loppet!

Tillbaka till tävlingen… Ut på fjärde etappen fick tyvärr jag en riktigt tung svacka. Som det flesta vet som följer min satsning så har jag en hel del problem med min huvudvärk efter ridolyckan, för nu 1,5 år sedan. I början av slingan så var det några riktigt långa stigningar där vi då travade upp. Jag fick då så där riktigt tung huvudvärk och när det händer så kommer ofta även tröttheten, den där typen av trötthet som jag har svårt att kontrollera. Det var riktigt tungt upp till första servicestoppet, ögonen flimrade så där som när man håller på att somna. Det vore ju ganska dumt om jag somnade i traven liksom. Väl framme på första servicestoppet så drack jag väldigt mycket sportdryck och fick mycket stöttning och peppning av mitt team. Man kan liksom alltid pressa sig lite till. Shajen tuffade på bra även om motivationen var lite sämre när han fick gå ensam och jobba helt själv. Jag är verkligen jättenöjd att vi klarade oss runt denna tuffa bana och det var ju även det som var målet, att ta oss runt. Nu är vi ett steg närmare att kvala in till EM nästa år. Vi slutade 6a på 13,8km/h, ser kanske lite ynkligt ut men vi red t.o.m snabbare än 120km ryttarna med undantag från deras vinnare som var en timme före tvåan i mål. Så det är en bra tid i förhållandevis till bana och hästens tidigare erfarenheter. Men man skulle kunna sammanfatta det hela med att det var riktigt skönt att komma i mål och gå igenom sista veterinärkontrollen. Att liksom ha ritten gjord och kunna lämna den bakom sig, för att nu med Shajen ladda med träning inför kommande säsong. Sedan var det bara att packa ihop lägret och styra hemåt. Även hemresan gick mycket bra förutom några små missöden precis i början, men det tänkte jag inte berätta om nu…

Petra, Jenna och Ola in action. Och så jag då, lite sliten...
Utvägningen gick galant.
Jenna kommunicerar med Shajen såhär inför slutbesiktningen. Vad tror ni dom säger??


Stort TACK till mitt team som såklart gjorde ett riktigt bra jobb som vanligt!! Denna gång var det Kerstin, Ola, Petra och Jenna som var med, allt flöt på riktigt bra och de gjorde ett strålande jobb!

Ola, Kerstin, SUPER Shajen, Jag, Jenna och Petra.

Duktig hästskötare! :)



Det var en ganska intensiv period med tävlingar fram till Tysklandsresan så det har nu varit skönt med lite träning hemma och ladda batterierna. Nu är det full fokus på Polenresan vilket är en väldigt viktig tävling för mig.

Härlig träning i skön sommarvärme!

Morgonsol på träningen i Leksand, fantastisk uppvärmning!



Jag måste även nämna något om Ryttar-VM som precis har avslutats. Distansritten var extremt tuff efter två veckors regnande nere i Frankrike. Banan blev lerig och hastigheterna var lägre än de brukar. Våra svenska ryttare kämpade på bra men det höll tyvärr inte hela vägen. Många ryttare fick tyvärr bryta, men det tyder på riktigt bra veterinärer där hästens kondition alltid står i första rummet. Jag imponeras mycket av de franska distansryttarna, de bevisar verkligen att de fortfarande är världens starkaste nation rent ridtekniskt, med alla deras ekipage som gick runt hela loppet snyggt. Riktigt fina hästar i veterinärkontrollen efter mål. Se gärna detta klipp från VM, det visar hur sporten fungerar ganska bra.

https://www.youtube.com/watch?v=YRVYCUV2_Io

Men störst av allt var såklart Rolf Göran Bengtsson som slutade 4 på VM i hoppning! Det är bara att lyfta på hatten!


Vacker brud va!? Deras förhållande är lite som en vacker saga och så var även bröllopet. Denna tjej är en av de snällaste, vänligaste och finaste personerna jag har i min närhet som betyder mycket för mig.

Vad ska man säga om denna vecka egentligen.... Det är ju för tusan sommarvärme igen, underbart väder att träna hästar i. I eftermiddag har jag ridit dressyr som vi gör varje söndag. Men denna kväll, alltså jag finner inga ord! När hästen känns sådär som att man egentligen bara vill skrika av lycka. Leendet ända upp till öronen och jag vill inte sluta rida denna fantastiska häst!! Helen är stallets "dressyrtant" men även om titeln talar för sig själv så är hon också vår citatmaskin, hon har humor. Det kommer något hela tiden och jag tänkte på något som jag skulle skriva här men det har jag tyvärr glömt... Typiskt, det som var så kul!

Slå mig hårt i ansiktet så får jag känna att jag lever........
Ja, ni som finns i min närhet drabbas en del av detta. Och jag med för den delen, men om man driver lite med sig själv så känns det bättre!


Jag har gett mig in i en dum grej... Jag gör det ibland för att det känns utmanade och kul, men just nu så känns det mest ganska jobbigt. Jag och två till ska göra halvklassikern och det kändes som ett jättebra, komma tillbaka i form mål för mig efter olyckan. Perfekt kändes det i våras när vi anmälde till Lidingöloppet och Halvvasan, det var ju så långt kvar... Det har varit problem för mig att träna såklart på grund av den där j...a huvudvärken som försöker stoppa mig hela tiden. Det blir svårt att springa på grund av att det är så stötigt. MEN jag har fått till hela 5 korta löppass på 1,5 år vilket då är tiden sedan jag skadade mig. Jag har fått till ett pass där jag fick hjälp av starka Ellen att ta mig runt milen. Nu vågar jag inte springa så mycket mer innan min viktiga tävling i Polen, men mitt mål är väl att dra ett milenpass till bara för att känna på den plågande känslan. Lugn nu alla distansmänniskor, jag är inte helt dum i huvudet... Jag har såklart planerat detta så att loppet ska vara efter min tävlingssäsong, jag riskerar självklart inte att bli sliten inför någon hästtävling. Jag kan tyvärr inte vänta till Lidingö nästa år för då rider jag förhoppningsvis unghästfinalen och har inte tid med sådana här "nöjen". Nu är det 3 veckor kvar till Lidingöloppet och snälla jag behöver all peppning jag kan få inför detta. Jag kommer att få lov att göra detta på ren vilja utan bra förberedelser. Det jag kommer att fokusera på när jag springer är: JUST FIX IT LIKSOM! OBS!! Såhär kan man absolut inte tänka när det gäller att träna hästar, då måste man vara fokuserad på att ta allting steg för steg och ha en god planering! Skynda långsamt.

Alltså CariAnna!!! De hade sommarstängt några veckor, men som tur var så sammanföll det med att jag var ute och reste. Jag är lyckligt lottad som äter god mat från Faluns bästa restaurang varje dag.


Idag körde jag också första EFIT passet efter, ja ni vet vad. Egentligen skulle jag gjort det förra veckan men.... Tiden var ändrad till kl 19 och när jag var där senast var det kl 20. Så typiskt mig att jag glömt att dubbelkolla tiden. Man blir ju lite snopen när alla sitter och stretchar när jag kommer in i salen...
Jag var trött efter ridningen idag när jag kom in och skulle byta om inför denna träning. Men då har jag ett litet tips som funkar bra på mig i alla fall. Man sätter på sin favoritlåt, börjar byta om och smådansar lite till musiken. Det blir direkt partystämning och man blir då sugen på träning. Funkar även när man ska rida i 20 minus, jag lovar! ;)
Själva träningen var tung och ganska svår för mig. Det är så fantastiska tränare där som verkligen peppar alla. Men jag måste tänka till när dom skriker ÖKA och bara fokusera på att ta det lugnt och försiktigt. Jag har faktiskt lärt mig massor om mig själv och min kropp genom denna resa som jag har gjort. Jag är mycket bättre på att lyssna på kroppen även om det fortfarande finns "vissa brister" i att göra det fullt ut. Men jag försöker att tänka, en dag i taget och var sak har sin tid. Jag hoppas verkligen att jag skall bli fri från huvudvärk så att jag kan göra vad jag vill en dag. Jag tror på det, jag fixar det nog, hoppet är det inga större fel på i alla fall. Nej nu är jag trött i armarna så nu blir det inget mer för denna gång.

Hade så bra tills nästa gång!